BIM är lite av ett modeord i byggindustrin just nu.
För någon som kommer från CAD-världen på industrisidan så kan det vara lätt att fråga sig ”what the fuzz is about”. Lite nerkokt så är det ju egentligen bara så att det är vanlig 3D-modellering av byggnader och att alla professioner då kan säkerställa att de får plats och att kollisioner kan undvikas. Likt i industrin så finns det i modellerna attribut med information om egenskaper, produktnamn och så vidare. Det finns regler i modellerna som också kan vara contextstyrda, dvs att bransch- och företagsstandarder finns med som ekvationer i modellerna för att styra dem. Inget av detta är anmärkningsvärt eller urskiljande.

Men lyfts blicken lite så ses snart det viktiga i att kalla det för BIM. Det är för att visa för en bransch som fortfarande jobbar mycket i 2D, alltså byggföretag, entreprenörer och fastighetsägare, värdet i att gå över till, och nyttja, 3D-modellering och dess kopplade information. Denna förkortning enkom säger vad som behövs för att förklara vad det går ut på – Building Information Modelling, BIM.
Dvs en objektsbaserad informationsbärare av kunskap om en byggnads innehåll och egenskaper som ger en tillförlitlig grund för beslut under dess livscykel.
BIM berättar att det inte bara är en 3D-geometri av byggnaderna utan att modellen i sig har information som är nyttig att kunna läsa ut och uppdatera under hela byggnadens livscykel.
Det berättar att sättet att jobba med informationsbärande 3D-modeller är värdehöjande i alla faser från projektering till fastighetsunderhåll och ombyggnation.

Dit det tog ett ganska stort antal år för industrin att komma efter att de började med 3D-modellering, dit hoppar byggindustrin alltså direkt med införandet av BIM.